PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Boris Vujčić, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main, den 29 oktober 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade i dag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Energipriserna har fortsatt att stiga, vilket medför uppåtrisker för inflationsutsikterna och nedåtrisker för tillväxtutsikterna. Den underliggande inflationen har hittills förblivit i stort sett stabil och lönerna verkar än så länge inte ha påverkats väsentligt, men energichocken har dock inte fått fullt genomslag än. Energichockens ökande storlek och varaktighet, liksom konsekvenserna för indirekta effekter och följdeffekter, kommer sannolikt att driva upp inflationen och dra ner tillväxten. Finansieringsvillkoren har stramats åt sedan vårt senaste sammanträde, vilket sannolikt påverkar inflationen och tillväxten negativt. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.

Vi förblir väl positionerade att navigera den nuvarande förhöjda osäkerheten. För att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen fattar vi beslut från sammanträde till sammanträde utifrån de uppgifter som kommer in. Framför allt baseras våra räntebeslut på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi binder oss inte i förhand till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.

Den ekonomiska aktiviteten

Inkommande uppgifter tyder på att euroområdets ekonomi fortsatte att växa under årets tredje kvartal. Tjänstesektorn har återhämtat sig efter att ha försvagats i början av Mellanösternkonflikten. Tillverkningsindustrin, den digitala tjänstesektorn och exporten gynnas av AI-relaterade företagsinvesteringar. Offentliga satsningar på infrastruktur och försvar stöder också den ekonomiska aktiviteten. Dessa faktorer lär fortsätta att gynna tillväxten på kort sikt. Samtidigt har nya energiprisökningar drabbat konsumentförtroendet, och högre finansieringskostnader dämpar sannolikt tillväxten.

Arbetslösheten låg kvar på 6,4 procent i augusti. Ökningen av sysselsättningen och arbetskraftsutbudet är fortsatt dämpad medan produktiviteten gradvis har tilltagit.

På medellång sikt bör den inhemska efterfrågan stärkas när förtroendet och realinkomsterna återhämtar sig till följd av gradvis fallande energipriser och en stark arbetsmarknad. Investeringar i AI-relaterad aktivitet och offentliga satsningar på infrastruktur och försvar bör också fortsätta att stödja tillväxten. Exporttillväxten torde öka till följd av starkare utländsk efterfrågan.

Högre potentiell tillväxt kräver strukturreformer och måste stödjas av sunda offentliga finanser. Finanspolitisk hållbarhet utgör ett avgörande ankare för bredare ekonomisk stabilitet. Alla finanspolitiska åtgärder mot energichocken bör vara tillfälliga, riktade och skräddarsydda. Det viktigaste att göra här är att förenkla och harmonisera reglerna på EU:s inre marknad, skynda på energiomställningen och fullborda spar- och investeringsunionen så att vår ekonomi blir mer dynamisk och motståndskraftig. När processen för att enas om den rättsliga ramen för den digitala euron nu går in i sista stadiet upprepar vi hur viktigt det är att nå en överenskommelse om europaketet så snart som möjligt.

Inflationen

Inflationen steg till 3,8 procent i september från 3,2 procent i augusti. Energiprisinflationen steg betydligt till 18,9 procent från att ha legat på 14,3 procent i augusti. Diesel- och bensinpriserna nådde nya toppar i september, delvis på grund av större raffineringsmarginaler. Inflationen exklusive energi steg till 2,3 procent i september från 2,1 procent i augusti. Livsmedelsinflationen steg markant från 1,1 procent till 1,3 procent. Tjänsteinflationen steg till 3,2 procent i september från 3,0 procent i augusti medan varuinflationen sjönk från 1,2 till 1,1 procent.

Indikatorerna på den underliggande inflationen har i stort sett legat still, även om visst uppåttryck kan ses i de tidigare leden i prissättningskedjan. Löneökningarna har förblivit måttliga. Ersättningen per anställd ökade med 3,3 procent andra kvartalet mot 3,6 procent första kvartalet, samtidigt som högre produktivitet medförde att enhetsarbetskostnaderna inte ökade lika mycket. Vår framåtblickande lönespårare visar att de kollektivförhandlade löneökningarna lär ligga någonstans mellan 2,5 och 2,8 procent de återstående månaderna 2026 och i medeltal ligga på 2,6 procent de första tre kvartalen 2027. Förväntningarna är att inflationen kommer att stiga den närmaste tiden, men de flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger på runt två procent, vilket antyder att inflationen på medellång sikt kommer att stabilisera sig runt målet.

Energipriserna har ökat mer än vad som förväntades i grundscenariot i ECB:s makroekonomiska prognoser från september. Det lär leda till ännu högre inflation den närmaste tiden och innebära att den totala inflationen lär ligga väl över målet de kommande kvartalen. Därefter bör den sjunkande energiinflationen tillsammans med effekterna av högre räntor leda till att inflationen går tillbaka till målet.

Riskbedömning

Riskerna för tillväxtutvecklingen ligger på nedåtsidan. Det beror till största del på Mellanösternkonflikten och den senaste utvecklingen i Rysslands oberättigade krig mot Ukraina. Fortsatta störningar i energiförsörjningen skulle kunna få energipriserna att gå upp ännu mer och under längre tid än vad de nu förväntas göra. Det skulle hämma realinkomster, konsumtion och investeringar. Ett försämrat stämningsläge på den globala finansmarknaden eller ökande spridning till de globala obligationsmarknaderna skulle leda till åtstramade finansieringsvillkor och därmed hämmad efterfrågan. Osäkerhet kring finanspolitiken kan också leda till att finansieringsvillkoren stramas åt ännu mer och framtidstron försvagas, vilket skulle leda till minskad konsumtion och lägre investeringar. Om handelsspänningarna mellan större ekonomier blossar upp skulle det kunna innebära störningar i leveranskedjorna, minska exporten och försvaga konsumtion och investeringar ännu mer. Däremot skulle tillväxten kunna bli högre om ekonomin och energimarknaderna skulle anpassa sig fortare efter de störningar som orsakats av de pågående konflikterna eller om konflikterna skulle få en hållbar lösning. Att företag i euroområdet börjar använda ny teknik kan, tillsammans med statliga satsningar på infrastruktur och försvar och reformer för att höja produktiviteten och fullborda den inre marknaden, dessutom leda till att tillväxten blir större än väntat.

Riskerna för inflationsutvecklingen är uppåtriktade. Det beror till största del på Mellanösternkonflikten och den senaste utvecklingen i Rysslands oberättigade krig mot Ukraina. Energichocken kan bli värre, och dess effekter på andra priser och löner kan bli större, än vad man i dag förväntar sig. Särskilt gaspriserna skulle kunna öka om det blir ytterligare störningar i försörjningen eller om en ovanligt kall vinter sammanfaller med låga lagernivåer. Ju längre energipriserna förblir höga, ju mer sannolikt är det att de driver upp den allmänna inflationen genom indirekta effekter och följdeffekter. Förnyade handelsspänningar skulle kunna ge upphov till mer fragmenterade globala leveranskedjor, begränsa tillgången på kritiska råvaror och förvärra kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Till sist skulle även extrema väderhändelser, förstärka av större El Niño-effekter, och klimat- och naturkrisen, som slår allt bredare, kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat. Inflationen skulle däremot kunna visa sig bli lägre om de pågående geopolitiska konflikterna skulle få en hållbar lösning eller om de indirekta effekterna eller följdeffekterna från de högre energipriserna skulle visa sig bli mindre uttalade än förväntat. Mer volatila och riskovilliga finansmarknader skulle, tillsammans med högre långa räntor, kunna dämpa efterfrågan och därmed även sänka inflationen.

Finansiella och monetära förhållanden

De finansiella förhållandena har i allmänhet stramats åt sedan vårt föregående sammanträde. De flesta räntorna har gått upp medan aktiepriserna har gått ned.

Företagens kostnad för marknadsfinansiering steg till 4,1 procent i augusti från 4,0 procent i juli, medan företagens kostnad för banklån låg kvar på 3,8 procent. Uppräknat till årstakt ökade bankutlåningen till företag med 4,2 procent i augusti och september efter att ökat med 4,4 procent i juli, samtidigt som emitteringen av företagsobligationer i årstakt ökade med 4,2 procent i september, vilket är en uppgång från 3,8 procent i augusti och 3,5 procent i juli. Kreditvillkoren för lån till företag stramades åt tredje kvartalet, vilket framkom i vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning. Enligt bankerna berodde det på oro kring de ekonomiska riskerna som kunderna är utsatta för. Trots större behov av finansiering för lager och rörelsekapital minskade efterfrågan på företagslån, vilket i första hand berodde på de högre räntorna.

Bolåneräntorna steg till 3,6 procent i augusti efter att legat på 3,5 procent i juli, medan bolånen minskade med 3,0 procent i september. Villkoren för bolån förändrades inte tredje kvartalet, samtidigt som efterfrågan på bolån minskade betydligt till följd av de högre räntorna.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade i dag att lämna de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål. För att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen fattar vi beslut från sammanträde till sammanträde utifrån de uppgifter som kommer in. Våra räntebeslut baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi binder oss inte i förhand till någon viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att, inom ramen för vårt mandat, säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Ni är nu välkomna att ställa frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.